Har du blivit “Ghost’ad” ?

Världens största cyberbrottslingar fast?

Den 9/11 2011 har Trend Micro tillsammans med FBI och den estländska polisen slagit ut vad som kallats det största cyberbrottsliga nätverket i historien. En operation som kallas “operation ghost click”. Över 100 stycken C&C centers har hittas och över 4.000.000 datorer i världen var/är online och är kontrollerade av detta bot-nätverk som kallas “EASTHOST”. En C&C är en BOT host som har kontroll på din dator och har med största sannolikhet rätten att ändra saker på din dator, dvs ladda ner andra virus, trojaner, logga din bank trafik, osv. Detta bot-nätverk använder sig av simpel injektions teknik på din dator, den modifierar dina DNS anrop så när du surfar eller utnyttjar DNS anrop i din webbläsare exempelvis så hamnar på du på webbsidor som du inte ville och de innehåller skadlig kod och exekverar saker. Exempelvis reklamblad poppar upp på sidan av din webbläsare när du surfar eller skickar dig till nån annan sida som ser likadan ut som den du skulle besöka osv.

Det mest intressanta med detta är detta de personer som är skapare och ägare av detta Bot nät är också ägare och skapare av flera “web hosting företag” och “legitima” företag som Rove Digital, Easthost, UkrTeleGroup, Cernel som styrt och koordinerat detta sen 2005. Företagen har flera skalbolag under sig som de använder för att publicera ut sina DNS servrar och hyr troligtvis ut dessa DNS pekare till olika webbsidor som andra skurkar har för att kunna försöka få sin malware på din dator. Så risken med att vara ofrivillig “medlem” i detta bot-nätverk är risken att få en mängd roliga virus och skräp progam på sin dator.

Är din Dator “Ghost’ad”?

För att se om din dator är smittad av detta behöver du hitta din DNS server och besöka denna länk nedan som är ett verktyg från FBI för lista dessa DNS som “EASTHOST” använder/använde sig av:   Start -> RUN -> CMD -> Ipconfig /all                               Hitta dina DNS servrar och kopiera alla dem DNS suffix du har och klistra in i verktyget i länken och kontrollera om den hittas.

https://forms.fbi.gov/check-to-see-if-your-computer-is-using-rogue-DNS

Om du nu hittar att din dator har detta DNS suffix dvs varit drabbad av denna DNS injektion, betyder de att mest sannolikt att du har någon skadlig kod på din dator. Vill du ha en professionell bedömning av din dator, kontakta NSEC för hjälp på support@nsec.se

Andra kända botnätverk.

  • Rustock
  • Waledac
  • Coreflood

Trend länk: http://blog.trendmicro.com/esthost-taken-down-biggest-cybercriminal-takedown-in-history/

Mvh Magnus Näriäinen, Senior IT Security Consultant

 

Ramnit Worm Stealing Facebook Accounts, E-mail Address and Bank Details

Nya Facebook viruset “Ramnit” har hittas i stor skala i UK och som är de jobbigaste av virus arterna  “Worm”. Kanske inte så relevant i Sverige och för svenska användare eftersom målgruppen är banker som finns i UK. Dock är de inte så långt kvar innan liknande maskar av större skala är här och härjar. Har redan funnit liknande virus för svenska banker som drabbat användare för exempelvis Swedbank och Nordea.

Denna bankkontomask Ramnit har lyckas greppa 45.000 bank och facebook konton världen över. Detta efter en engelsk säkerhets firma “Seculert” att ha hittas BOT servrarna som används som “command-and-control server” för att korndinera allt. De flesta av användarna som är drabbade är från UK och Frankrike eftersom engelska banker är målet.

Hur “Ramnit” viruset sprider sig är att den tar FTP credentials och webbläsares cookies och adderar  viss “financial-stealing capabilities” i datorn. Senaste har “ramnit” adderat en Facebook mask för att ha en ny form att sprida sig snabbt. Den sprider sig genom logga in och posta saker på andra användares “Walls” i facebook som länkar till dåliga webbsidor som då automatisk laddar ner viruset på datorn.

Några andra kända Facebook virus:

  • Secret Crush – aka Zango
  • Koobface
  • FireSheep

Mvh Magnus Näriäinen, Senior Security Consultant at NSEC Network Security AB

Uppföljning- Swedbank phishing

För att försöka se vad de som skickade ut ett Swedbank phishingmail ville uppnå så spårade jag upp de länkar jag kunde finna. Några intressanta saker dök upp. Sajterna verkar i de flesta fall vara baserade på publiceringsverktyget Joomla! version 1.5. Söker man på sårbarheter för Joomla! 1.5 hittar man en hel mängd sådana.

Sannolikt är detta alltså en bred attack mot Joomla! servrar där man har lagt upp den sida som man länkar till i utskickade mail. Servrarna ägs av legitima företag, som helt enkelt ovetandes får agera “phishing server” åt bedragarna….

Bland de hackade sajterna var det bl a en resturang i USA, ett energibolag i Belgium, ett fågeluppfödningsbolag (!) och en sajt som utgav sig för att erbjuda Joomla sidor.

Alla länkar jag spårade hade själva Swedbank-sidan borttagen, så nu verkar inte själva funktionen för phishingattacken vara kvar. Men i ett fall så snubblade jag över en server som fortfarande uppenbart var hackad och under kontroll av angriparna. På den servern fanns ett fullständigt gränssnitt för “shell åtkomst”. Via detta gränssnit kan angriparen enkelt modifiera serverns alla inställningar, filer, databasinformation osv. Angriparen kan även utföra vidare attacker från denna server, t ex brute force attacker mot FTP-servrar  m m

Här är några skärmdumpar som jag tog när jag tittade närmare på verktyget. Klicka på dem för större storlek

 

/Mikael Fryksten

Varning för Swedbank bluffmejl!

Bluffmail från Swedbank verkar vara i omlopp. Detta är med all sannolikhet phishingmail som går ut på att försöka utföra bedrägeri.

Avsändaradresser:

service@swedbank.com
service@swedbank.eu

Så här ser mailet ut:

swedbank phishing

Om du har fått detta mail, KLICKA INTE på länken. Kasta mailet. Banker skickar aldrig ut  sådana här mail. Om du ändå har klickat på länken, och kanske t o m matat in inloggingsuppgifter på sidan bör du kontakta din bank omedelbart.

Sidan för den länk NSEC har fått kännedom är för tillfället inte tillgänglig, men vi kan inte utesluta att flera olika adresser har använts i olika mail.

/Mikael Fryksten